På teater.

Vad är ett mord mot att anställa en människa?! Vi lagar mat ihop jag å lillebror när vi kommer hem. Pappa försöker spela Mackie Kniven för oss men cd-spelaren är trasig allt är trasigt vad är detta om inte den rimligaste fattigdom världen skådat den går ju inte i arv? Vem är det? frågar jag om bilderna i skivfodralet. Pappa visar: Här är Brecht. och Här är Kurt Weil. Fattigdom som inte går i arv rör mig inte i ryggen. (lögn. dessutom: fattigdom som inte går i arv finns inte. eller? lögn igen?) Våra kroppar är för stora, min och lillebors, vill vi banta? frågar vi varandra. Vad gör ekonomi med våra kroppar vad gör våra kroppar med våra löner? Det är kanske retoriska frågor men nog samlar vi på släta stenar vi hittar på stränderna. Ibland gör jag så gott jag kan för att sjunga falskt. Ibland upptäcker jag till min fasa att jag är tondöv. Det är vegmat vi lagar lillebror har blivit vegetarian. En sådan slät sten, vegetarian. Har du hört något tryggare? Syster däremot vill ha kläder med märken på vill ha stenar på andra sidan stängsel.

Ja fabriksarbeterskorna drömmer om det som är dem ouppnåeligt och Nora fjättrande. Ibsens Nora i Jelineks tappning hon skriker i självförsvar men låter sig plockas av männen som äger. Jelinek får allt att göra ont samtidigt och hon får mig att gråta till lunchkaffet när Nora och arbeterskorna sårar varandra och talar förbi varandra och fnyser åt varandras kamper. Jag minns dessa jular i shoppingmallsen de eviga vandringarna som alltid handlar om kontroll: om collegepengar som försvinner på nya nikes, om Svarta Amerika som arbetar åt de (vilka!?) som äger mallsen, om 'dynamiska system', i uttryckets värsta bemärkelser. Det har aldrig funnits gemensamma ord. Vad betyder 'Kvinna'? Jag förstår inte vad du säger. Det är murar mellan min kropp och systers kropp. Brecht må ta tillbaka moralen, Jelinek gör hans bedrift irrelevant.


Tankar kring 'Tolvskillingsoperan' av Brecht (går på Stadsteatern typ nu) och 'Vad som hände efter att Nora lämnat sin man eller Samhällenas stöttepelare' av Jelinek.