Intryck1 (fortsättning)
Alltså liten förklaring/bakgrund till senaste inlägget:
Det blir ofta splittring mellan porrliberalfeminister (kallar sig själva sexpositiva. tycker tex ofta att S/M kan va schysst som feministisk strategi. använder ord som sexarbetare istället för sexslavarbetare, våldtäcktsoffer eller prostituerade. pratar över huvud taget väldigt mycket om sex som feminstisk strategi. olika sorters sex. sexsexsex. oj så spännande. oj så revolutionärt.) och feminister som arbetar mot mäns (sexualiserade) våld mot kvinnor, feminister som utsatts för sexindustrin och mot alla odds lyckats ta sig ifrån den, feminister som inte tycker sex är per definition super och allas vår räddning utan, enligt min mening, väljer att se världen och därmed också de tillgängliga politiska strategierna som lite mer komplexa än så.
Det verkar va rätt inne att va feminist av den första typen, sen ett par år tillbaks. Nu på feminsitsisktforum06 i Malmö vare också en hel del såna inslag och det gjorde mej lite paff. Inom dom queerteoretiska perspektiven verkar det verkligen va alldeles för mycket såna inslag. Det e dags å lägga av nu. Faktiskt. Jag röstar för högljudda(re!) queera röster med hårda maktanalyser och schyssta inkluderande perspektiv som sätter människors konkreta liv i fokus.
Konkret: på riktigt. varje dag. med kroppen.
ps Jag ger ju uppenbarligen inte så mkt för porrliberalism, även när den är feministiskt menad. Men det e ju asviktigt att feminister tycker olika. Vi kan ingå allianser ändå.
Det blir ofta splittring mellan porrliberalfeminister (kallar sig själva sexpositiva. tycker tex ofta att S/M kan va schysst som feministisk strategi. använder ord som sexarbetare istället för sexslavarbetare, våldtäcktsoffer eller prostituerade. pratar över huvud taget väldigt mycket om sex som feminstisk strategi. olika sorters sex. sexsexsex. oj så spännande. oj så revolutionärt.) och feminister som arbetar mot mäns (sexualiserade) våld mot kvinnor, feminister som utsatts för sexindustrin och mot alla odds lyckats ta sig ifrån den, feminister som inte tycker sex är per definition super och allas vår räddning utan, enligt min mening, väljer att se världen och därmed också de tillgängliga politiska strategierna som lite mer komplexa än så.
Det verkar va rätt inne att va feminist av den första typen, sen ett par år tillbaks. Nu på feminsitsisktforum06 i Malmö vare också en hel del såna inslag och det gjorde mej lite paff. Inom dom queerteoretiska perspektiven verkar det verkligen va alldeles för mycket såna inslag. Det e dags å lägga av nu. Faktiskt. Jag röstar för högljudda(re!) queera röster med hårda maktanalyser och schyssta inkluderande perspektiv som sätter människors konkreta liv i fokus.
Konkret: på riktigt. varje dag. med kroppen.
ps Jag ger ju uppenbarligen inte så mkt för porrliberalism, även när den är feministiskt menad. Men det e ju asviktigt att feminister tycker olika. Vi kan ingå allianser ändå.

1 Comments:
Maktanalyser är det enda rätta. När ska folk förstå..
Post a Comment
<< Home